Norra Torparhagen etapp 2
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i området Norra Torparhagen etapp 2. Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar.
Byggnadsår: 1971–1973
Arkitekt: Bent Jörgen Jörgensen
Bebyggelse: Grupphus
Antal: : 65 fristående enplansvillor med inredd vind och källare
Gator: Brudsporrevägen, Bågfrylevägen, Blåklockevägen, Lungörtsvägen, Lommevägen och Linnéavägen
Kvarter: Persiljan, Dillen, Rödbetan, Moroten, Gurkan, Löken, Bönan och Ärtan
Det började som jordbruksmark
Långt in på 1900-talet bestod Teleborg av skog, åkermark och torp. År 1964 köpte Växjö stad Teleborgs gods av dåvarande ägaren Fredrik Bonde (Knutsson 2012). Befolkningen växte allt mer och kommunen ville tillgodose det ökade behovet av bostäder. En projektgrupp sattes därför ihop för att planera exploateringen av Teleborgs bostadsområde med tillhörande närservice. Efter stadens hastiga expansion av bostadsområden var Växjö år 1970 den största staden i sydöstra Sverige (Larsson 1991).
Ursprunglig utformning
Tak: Sadeltak med kantpannor utan gavelsprång. Takpannorna är eternitpannor i svart nyans.
Fasad: Murad kalkstensvägg på bottenvåningen och gavelröste med liggande 1-tums profilspontad granpanel. Eternitskivor som bröstning under fönstren ut mot gatan och vid uteplatsen.
Fönster: Träfönster med tunn fönsterkarm.
Grund: Kantförstyvad betongplatta.
Garage: Fasadbeklädnad i 1-tums profilspontad granpanel. Taket är plant i papp med en sarg av liggande granpanel.
Utmärkande för denna bebyggelse
Kombinationen av träpanel och tegel är tidstypisk för 1970-talet. Villorna saknar gavelsprång, vilket tillsammans med materialvalet ger en avskalad men spännande arkitektur. Då villorna är placerade spegelvänt i gaturummet är trädgården relativt stor med uteplats i söderläge. I och med att garagen ligger i fastighetsgräns är det ingen insyn till grannens uteplats. Det gör att uteplatsen blir något mer privat. Villorna är belägna centralt på tomten och har en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet.
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Detta tack vare deras medverkan i både Växjös och Teleborgs expansion som framför allt ägde rum under miljonprogrammet mellan åren 1965–1974. Trots att de ofta arbetade enskilt är de fyra arkitekternas arbeten av samma karaktär.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att ta tillvara villans värde rekommenderar vi att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. Genomför eventuella förändringar så att den ursprungliga karaktären bevaras. De rekommendationer som ges för området Norra Torparhagen 2, baserat på inventeringen lyder enligt följande:
För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.
Välj fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas ursprungliga enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Om du ska förändra fasaden på din villa, behåll gärna kombinationen av tegel och trä. Att putsa eller måla teglet är mindre bra exempel på förändringar på fasaden, eftersom det inte går att återställa till ursprung.
Vid om- eller tillbyggnad, tänk på att göra förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd ursprungsmaterial- och kulörer, samt följ den ursprungliga byggstilen.
Att lägga till gavelsprång förändrar den ursprungliga arkitekturen avsevärt. Det kan dock vara praktiskt då det skyddar från vind och regn. I Växjö är det vanligt med villor utan gavelsprång, medan det är mindre vanligt i resten av Sverige. Det gör Växjö unikt och är värt att bevara som det är.
Om du ska förändra taket på din villa, välj gärna vågprofilerade fibercementskivor i svart nyans. Om kulörerna på taken i området är likartade bevaras villornas samhörighet.
Fönstren är i klassisk 1970-talsstil med enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt, Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, se till att välja fönster efter befintlig kulör och byggstil, det vill säga i trä med tunna karmar. Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer gör att villan ger ett gulligt intryck som inte passar in i arkitekturstilen.
Om du vill bygga carport utanför ditt garage, använd material och kulör i linje med den befintliga byggstilen.
Höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och från gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra, kontakta gärna Växjö kommun och rådfråga.
Sammanfattning
- Bevara gruppbebyggelsen som en helhet
- Bevara kombinationen mellan trä och tegel på fasaden
- Undvik att bygga gavelsprång
- Behåll den mörka kulören på taket
- Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs, foder och fönsterluckor. Välj kulör likt ursprung
- Undvik att bygga höga plank eller staket mot gatan
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det rymmer bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken).
Arkitekturhistoriskt värde
Fasadmaterialen ger villorna en stark koppling till den tidstypiska arkitekturen för 1970-talet. Värdet förstärks av att villorna är ritade av arkitekter som spelar en viktig roll för bebyggelsen i Växjö under denna tid.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Samhällshistoriskt värde
Området har ett värde för Växjös samhällshistoria då det är uppbyggt under miljonprogrammet från år 1965–1974, då Växjö genomgick stora stadsexpansioner.
Hur området upplevs
Uppfattningen är att flertalet villor är välbevarade då endast enstaka har valt att göra förändringar mot gatan. Det är däremot fler som har gjort ombyggnader eller tillbyggnader mot andra sidor.