Indianhusen (Norra Torparhagen)
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i området Norra Torparhagen etapp 1. Indianhusen är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar.
Byggnadsår: 1971
Arkitekt: Mogens Barsöe och Ib Wibroe
Bebyggelse: Grupphusbebyggelse
Antal: 64 fristående enplanshus med inredd vind
Gator: Blodrotsvägen, Brunkullavägen, Brunörtsvägen, Vitsippsvägen, Vårfrylevägen, Väddklintsvägen och Vältrosvägen
Kvarter: Bössan, Drevern, Drillingen, Geväret, Jakthornet, Kruthornet, Settern, Studsaren, Stövaren och Taxen
Ursprunglig utformning
Tak: Sadeltak av eternitpannor i mörk kulör. Inget gavelsprång
Fasad: 1-tums spontad brunlaserad träpanel och eternitskivor under fönstren på bottenvåningen. Färgen på dessa varierade från gata till gata, såsom gul, röd och grön.
Fönster: Brunlaserade träfönster med tunn fönsterkarm
Grund: Betongplatta på mark
Garage: Vägg av gult halvstenstegel, plant tak med sarg av liggande brunlaserad träpanel
Utmärkande för denna bebyggelse
Materialvalet på villorna är säreget med den smala, spontade träpanelen som ger ett rent och effektfullt uttryck. Villorna saknar gavelsprång, något som går igen i många av de danska arkitekternas verk. Det tillsammans med materialvalet ger en spännande men avskalad arkitektur. Den mest framträdande detaljen är att takfötterna leds ner till marknivå, vilket ger villorna en trekantig form. Denna design skapar ett rum i trädgården där gavlarna även bidrar med vind- och insynsskydd. Villorna är placerade spegelvänt i gaturummet vilket ger alla en uteplats i söderläge. Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet. Större trädgård finns på baksidan.
Den ovanliga formen på husen gjorde att de boende i Teleborg kallade dem för ”Indianhusen”.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för området Norra Torparhagen, baserat på inventeringen och byggnadsvärderingen lyder enligt följande:
För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.
Välj din fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas ursprungliga enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Om du ska förändra fasaden på din villa, välj gärna en smal träpanel likt originalpanelen. Precis som träpanelen är den gula tegelväggen vid carporten en detalj som bör bevaras för att behålla områdets enhetliga karaktär. Att putsa eller måla teglet är mindre bra exempel på fasadförändringar eftersom det inte går att återställa till ursprung. Tegelfasaden är ett av områdets utmärkande drag och den bör vara som den är.
Den ovanliga trekantsformen bör bevaras då den förstärker villornas enhetliga stil och är viktig för områdets samhörighet. Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den befintliga arkitekturen.
Att lägga till gavelsprång förändrar den ursprungliga arkitekturen avsevärt. Det kan dock vara praktiskt då det skyddar från vind och regn. I Växjö är det vanligt med villor utan gavelsprång medan det är mindre vanligt i resten av Sverige. Det gör Växjö unikt och är värt att värna om.
Vid byte av taket på din villa, välj svarta tvåkupiga takpannor. Om kulörerna är likartade bevaras villornas samhörighet.
Fönstren är i klassisk 1970-talsstil i enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt. Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, välj träfönster med tunna karmar och i ursprunglig kulör. Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer ger villan ett gulligt intryck som inte går i linje med den ursprungliga arkitekturstilen.
Om du vill förändra din carport, tänk på att använda utformning, material och kulör i linje med det ursprungliga. Det platta taket är en del av områdets karaktär.
Höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och från gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra eller om bygglov behövs, kontakta kommunen och rådfråga.
Sammanfattning
- Värna om gruppbebyggelsen som en helhet
- Bevara den gula tegelfasaden invid carporten och välj gärna smal träpanel på huset.
- Bevara den ovanliga trekantsformen och placera tillbyggnader längre bak på tomten
- Undvik att bygga gavelsprång
- Behåll den mörka kulören på taket eller lägg svart tak vid takbyte
- Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs, foder och fönsterluckor. Välj kulör lik ursprung.
- Undvik att bygga höga plank eller staket mot gatan
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om den anses värdefull ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Kulturvärdet rymmer bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- PBL Kunskapsbanken).
Arkitekturhistoriskt värde
Den trekantiga formen ger villorna en säregen karaktär för sin tid men i övrigt har villorna en tydlig koppling till den tidstypiska arkitekturen för 1970-talet. Värdet förstärks av att villorna är ritade av arkitekter som spelar en viktig roll för bebyggelsen i Växjö under denna tid.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Samhällshistoriskt värde
Området har ett värde för Växjös samhällshistoria då det är uppbyggt under miljonprogrammet från år 1965–1974, då Växjö genomgick stora stadsexpansioner, däribland Teleborg.
Miljöskapande värde
Villaområdet är ett sedan länge omtalat och igenkänt område i och med sin utmärkande arkitektur och sammanhållna miljö.
Hur området upplevs
Villorna i området upplevs som välbevarade då många av dem har kvar sin ursprungliga form. Endast enstaka fastighetsägare har valt att göra förändringar i form av om- och utbyggnader. Många av de boende har också valt att måla om sin villa i ny kulör och på många av husen har eternitplattorna under fönstren bytts ut mot träpanel.
Historik
Långt in på 1900-talet bestod Teleborg av skog, åkermark och torp. År 1964 köpte Växjö stad Teleborgs gods av dåvarande ägaren Fredrik Bonde (Knutsson 2012). Befolkningen växte allt mer och kommunen ville tillgodose det ökade behovet av bostäder. En projektgrupp sattes därför ihop för att planera exploateringen av Teleborgs bostadsområde med tillhörande närservice. Efter stadens hastiga expansion av bostadsområden var Växjö år 1970 den största staden i sydöstra Sverige (Larsson 1991).
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Detta tack vare deras medverkan i både Växjös och Teleborgs expansion som framför allt ägde rum under miljonprogrammet mellan åren 1965–1974. Trots att de ofta arbetade enskilt är de fyra arkitekternas arbeten av samma karaktär.