Eken och Doppingen

Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i kvarteren Eken och Doppingen. Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar.

En del av grupphusbebyggelsen i kvarteren Eken och Doppingen

Byggnadsår: 1949–1950
Arkitekt: Bent Jörgen Jörgensen
Bebyggelse: Kedjehus
Antal: 13 enplansvillor med inredd vind och källare
Gator: Bländavägen
Kvarter: Eken och Doppingen
Situationsplan (se på karta): Eken, Länk till annan webbplats.Doppingen Länk till annan webbplats.

Ursprunglig utformning

Tak: Förskjutet sadeltak med enkupigt taktegel i röd kulör.
Fasad: Rött halvstens fasadtegel på gavlarna och vit puts på långsidorna.
Fönster: Enkla tvåluftsfönster i trä och ett större enluftsfönster i rektangulär form. Vita bågar och blå karmar.
Grund: Bottensulor av betong, putsade med cementbruk
Garage: Plant tak i galvad plåt av svart kulör och fasad med vit stående träpanel.

Förslag till kedjehusbebyggelse i kv. Doppingen inom Växjö stad. Ritning fasad norr, Växjö kommunarkiv.
Förslag till kedjehusbebyggelse i kv. Doppingen inom Växjö stad. Ritning gavlar och sektion, Växjö kommunarkiv.

Utmärkande för denna bebyggelse

Kombinationen av tegel och putsad fasad är tidstypisk för 1950-talet. Villornas placering i förhållande till varandra tillsammans med fasadmaterialen ger ett inbjudande och hemtrevligt intryck. Villorna är placerade i framkant på tomten med uteplats i söderläge. Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet. På baksidan finns en större trädgård att tillgå.

Kvarteret Doppingen, vy från Bländavägen.

Förhållningssätt vid förändring av din villa

Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för Eken och Doppingen baserat på inventeringen av grupphusområdet lyder enligt följande:

För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.

Välj fasadkulören med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.

Om du ska förändra fasaden rekommenderas du att behålla kombinationen av puts och tegel. Bevara gärna den vita färgen på putsen. Att putsa eller måla teglet är mindre bra exempel på fasadförändringar eftersom det inte går att återställa till ursprung.

Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den ursprungliga arkitekturen.

Vid byte av taket på din villa, välj enkupigt taktegel i röd kulör. Om kulörerna är likartade bevaras villornas samhörighet.

Fönstren är i klassisk 1950-talsstil i enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt. Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, välj träfönster med tunna karmar och i ursprunglig kulör.

Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer ger villan ett gulligt intryck som inte går i linje med den ursprungliga arkitekturstilen.

Fönster i klassisk 1950-talsstil med enkla och raka former.

Garagen är till stor del förankrade i nästliggande villa. Enligt fotografier från 1950-talet var garagen bruna. För att bevara områdets enhetliga uttryck, bevara garagets ursprungliga byggstil.

Garage med plant tak i plåt och fasad med stående träpanel.

Tänk på att höga och täta plank eller staket kan medföra att villorna känns avskärmade från varandra och gatan. Glesare plank och staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra, ta gärna kontakt med Växjö kommun och rådfråga.

Områdes upplevs som socialt då det inte finns några höga plank, staket och buskage som skärmar av villorna från gatan.

Sammanfattning

  • Värna om grupphusbebyggelsen som helhet
  • Låt det röda fasadteglet vara omålat
  • Bevara husformen ut mot gatan
  • Behåll enkupigt taktegel och den röda kulören på taket
  • Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs och foder
  • Undvik att bygga höga plank eller staket mot gatan

Kulturvärden

En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det innefattar då bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken).

Arkitekturhistoriskt värde

Villorna har en tydlig koppling till den tidstypiska arkitekturen för 1950-talet tack vare fasaden i kombination av tegel och puts. Enluftsfönstret i rektangulär form är också i linje med 1950-talets klassiska arkitektur.

Arkitektoniskt värde

Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.

Hur området upplevs

Många har bevarat formen mot gatan och endast enstaka har valt att göra förändringar på sidan mot gatan. Ett flertal har däremot gjort ombyggnader eller tillbyggnader mot andra sidor. Områdes upplevs som socialt då det inte finns några höga plank, staket och buskage som skärmar av villorna från gatan.

Historik

Det började som ängsmark

År 1914 lades det en stadsplan för Väster då marken bestod mest utav åker- och ängsmark. Marken tillhörde från början främst borgare men under 1800-talet så växte torpbebyggelse upp. Västers bebyggelse består främst av villor men har även inslag av miljonprogrammets flerbostadshus (Knutsson 2012).

De danska arkitekterna

Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Trots att de ofta arbetade enskilt är de fyra arkitekternas arbeten av samma karaktär.

Senast uppdaterad: 14 december 2023