Enkätundersökning om kommuninvånarnas hemberedskap

Under hösten 2022 genomfördes en enkätundersökning kring kommuninvånarnas hemberedskap. Undersökningen utgör en del av kommunens arbete med krisplaner.

Syftet med undersökningen var att skapa kunskapsunderlag för kommunens planering för kriser och höjd beredskap samt för att stärka beredskapen inom kommunen. Enkäten togs fram av studenter på Linnéuniversitetet och omfattade totalt 25 frågor på åtta teman:

• Mat
• Vatten
• Värme och el
• Kommunikation
• Sociala nätverk
• Läkemedel och hygien
• Övrig hemberedskap
• Frågor om bakgrundsfaktorer

Totalt skickades 2 000 enkäter ut, baserat på ett stratifierat urval (50 procent inom Växjö stad, 25 procent i tätorter utanför staden och 25procent boende på landsbygd). Skälet till urvalet var förväntade stora skillnader mellan var/hur man bor i relation till hemberedskapen. Urvalet gör det också möjligt att översätta resultatet från enkäten till kommuner med en något annorlunda geodemografisk sammansättning. Svarsfrekvensen var 55 procent (1108 svar) ganska jämt fördelat mellan urvalsgrupperna.

Undersökningens resultat

Resultatet från undersökningen visar bland annat att:

• Nästan hälften av hushållen i Växjö kommun har någon alternativ värmekälla. Vanligast är öppen spis eller kamin
• Sju av tio hushåll har tillgång till något alternativt redskap för matlagning som kan användas vid elavbrott
• Två av tre tror att maten de har hemma skulle räcka i mellan 3–13 dagar
• Sex av tio har förvarat dricksvatten som räcker mindre än 1-2 dagar

De som bor i småhus på landsbygden har generellt bättre beredskap för att klara kriser och störningar i el-, värme och vattenförsörjning, än de som bor i staden.

Utifrån resultatet kan man bland annat se betydelsen av att få en tydligare inblick i hur medborgarna använder sina sociala nätverk vid kriser. Därför fortsatte projektet under 2023 med att Linnéuniversitetet skapade underlag för planeringsantaganden som gäller om, var och när invånare vänder sig till kommunen för att få hjälp samt om detta skiljer sig beroende på typ av kris.

Intervjustudie om användning av sociala nätverk vid kriser

Under hösten 2023 genomfördes ett projekt där tre medarbetare vid Växjö kommun intervjuade ungefär 100 invånare om användning av sociala nätverk vid olika typer av kriser.

I intervjuerna kartlades först respondenternas sociala nätverk. Därefter fick respondenterna svara på hur de trodde de skulle använda sina nätverk vid tre olika kriser:

• avbrott i telekommunikationer
• avbrott i dricksvattenförsörjning
• elavbrott vintertid

Respondenterna fick även information om tjänster och hjälp som kunde erbjudas vid kommunala trygghetspunkter. Därefter fick de ta ställning till i vilken utsträckning de trodde att de skulle vilja besöka kommunala trygghetspunkter, hur ofta och i vilket syfte.

Resultatet visade på större behov av kommunala trygghetspunkter vid avbrott i telekommunikationer och dricksvattenförsörjning. Det respondenterna främst ville ha hjälp med var att komma ut på internet, göra bankärenden och sköta hygien (duscha, låna toalett och tvätta kläder). En stor del av respondenter uppgav att de trodde sig kunna hantera ett elavbrott vintertid – antingen med egna resurser eller genom att ta hjälp av familj och vänner.

Intervjustudien tyder också på att vissa grupper av invånare är mer benägna att lämna sina hem vid en kris. Det rör sig främst om invånare som bor i staden, ofta i lägenhet, och som själva saknar hemberedskap men har ett resursstarkt kontaktnät eller andra boenden som till exempel en sommarstuga.

Ofta finns det sociala kontaktnätet lokalt utanför staden. Detta innebär att vid en allvarlig och långvarig kris kommer människor att lämna stadsbebyggelse och tillfälligt bosätta sig på landsbygd eller i tätorter utanför stadskärnan. En grupp invånare som är särskilt benägna att lämna sina bostäder vid kris är unga människor som flyttat hemifrån – ofta studenter. Denna grupp invånare svarade att de vid en allvarlig kris kommer åka hem till sina föräldrar.