Vad kostar ett gram?
Varje år lägger vi i Sverige miljoner kronor på droger. Eller för att vara rakt på sak: på att bygga upp gängen. En våldsspiral som kostar alla led, i pengar och människoliv.
Ändå köper vi.
Konsekvensen? Ett fullskaligt drogkrig som ger ifrån sig svallvågor som drabbar hela landet. Som belastar sjukvården och rättsväsendet, och skapar otrygghet bland alla oss som lever här. Och den djupaste sorg hos oss alla som känner någon som inte längre gör det.
Ändå köper vi.
Man brukar säga att det har skett en normalisering. Att det har blivit normalt att ta droger lite då och då. Den verkliga kostnaden för droger ser vi nu. Och det är inte vackert. Ändå fortsätter vi att köpa, trots pekpinnar och välkända förbud.
Är det värt det?
I slutändan är det bara du som kan bestämma detta. Du och hundratusen andra. Men baksidan av att droger blir vardag är tyvärr att våldet också blir det.
Frågor och svar
Droger är vanligt i hela världen och även i Växjö kommun. Enligt EMCDDA, som mäter narkotikahalter i avloppsvatten i hela Europa, förekommer illegala droger i alla 104 städer som deltog i undersökningen 2022. Cannabis är Europas vanligaste drog följt av kokain och amfetamin.
Nationellt är cannabis det vanligaste använda preparatet (3,1 procent) följt av icke förskriven användning av smärtstillande läkemedel (2,8 procent) och sömn- /lugnande läkemedel (2,5 procent).
Växjö har följt den nationella kurvan fram till 2019, därefter har förekomsten av cannabis minskat och amfetamin och främst kokain ökat. Dock är det fortfarande cannabis som förekommer mest vid avloppsmätningarna.
Källa:
Behöver du, din kompis eller någon annan akut hjälp?
Här hittar du kontaktuppgifter till akut social hjälp.
Är du anhörig till någon som missbrukar?
Här finns information och kontaktuppgifter som kan vara till hjälp för dig.
Är du orolig för att någon i din närhet eller du själv har hamnat i ett alkohol- eller drogmissbruk?
Tveka inte att kontakta oss för hjälp.
Vart kan man tipsa polisen om brott?
Vid pågående brott – ring 112. Vid mindre akuta händelser eller tips ring 114 14. Du kan också lämna tips på Polisens webbsida
Länk till annan webbplats.
Ser du någon som använder någon form av drog så bör du ringa 112 då det är ett brott.
Misstänker du att någon använder droger, exempelvis genom att du upplever att någon beter sig annorlunda, det luktar konstigt i trappuppgången, du ser öppen försäljning på gator, torg eller inomhus eller om du blir erbjuden att köpa droger, ska du ringa polisen och tipsa dem på 114 114 eller via tipsfunktionen som finns på polisen.se Länk till annan webbplats..
Sedan 2014 tas avloppsvattenprov vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö med syfte att undersöka förekomsten av droger. Upptagningsområdet är Växjö stad och Gemla.
Sedan 2020 har Växjö varit med i nätverket, Sweage Analysis Core Group Europe (SCORE), som genomför årliga narkotikaundersökningar i avloppsvattnet under en vecka i mars till maj. Data publiceras av European Monitoring Centre för Drug and Drug Addiciton (EMCDDA) och presenterar resultat från 104 länder i Europa och Turkiet.
Källa:
Där det finns en efterfrågan av droger finns också kriminella gäng. Så länge efterfrågan finns, kommer de kriminella gängen fortsätta etablera sig i kommunen genom att ta kontroll och konkurrera om drogmarknaden med grova våldsbrott som mord och misshandel.
Drogförsäljningen i Sverige omsätter idag mellan 2,7 till 6,9 miljarder kronor per år och vinstmarginalerna är höga för de som säljer och distribuerar droger, både utomlands och i Sverige.
Enligt polisen har droger, främst cannabis, en stor betydelse för den lokala handeln i utsatta områden. Cannabis brukar ses som en ”basinkomst” för de kriminella aktörerna, men som också tenderar att resultera i konflikter mellan nätverken som innefattar dödligt våld.
Källa:
Drogförsäljning, kriminella nätverk och kriminella uppgörelser är inte ett lokalt problem i Växjö kommun utan ett nationellt och internationellt problem.
Drogköp bidrar till att skapa den efterfrågan som kriminella gäng behöver för att fortsätta sin verksamhet och tjäna pengar.
Vi arbetar strategiskt med brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom exempelvis samverkansöverenskommelser med polisen, samverkansgrupper för olika områden som har större utmaningar samt effektiv samordning för trygghet (EST). Vi jobbar även med kontinuerliga kartläggningar och lägesbilder, både på kort och lång sikt.
Genom socialtjänsten arbetar vi kontinuerligt med ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet. Vi har implementerat arbetssättet, Barnets bästa gäller – Kronobarnsmodellen, som är en länsövergripande process med syfte att identifiera barn i behov av tidiga insatser och kunna samverka kring dessa.
Vi jobbar också med att utveckla insatser för ungdomar på individnivå för att kunna arbeta mer målinriktat. Detta sker genom implementering av olika typer av sociala insatsgrupper så som socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) och SIG.
Källa:
Socialtjänsten och skolan arbetar tillsammans aktivt för att förebygga droger. Inom kommunen finns det ANDTS-coacher som utbildar både ungdomar och vårdnadshavare inom området. Exempelvis bedriver ANDTS-coacher utbildning och workshop som heter ”snacka om cannabis” för ungdomar i högstadiet och gymnasiet samt vårdnadshavare.
Utöver detta arbetar socialtjänsten med individarbete kopplat till alkohol och droger, även i samverkan med polisen. Vi arbetar både förebyggande med att förhindra att individer börjar missbruka alkohol och droger men även när det finns en problematik kring alkohol, droger eller andra typer av missbruk. Då hjälper både polis och socialtjänsten till så att individen kan få den stöd och hjälp som den behöver.
Är du anhörig, har egna problem med alkohol, droger eller spel erbjuder vi hjälp med exempelvis samtalsbehandling och anhörigstöd.
Vi arbetar hela tiden aktivt för ett samhälle utan droger och för att minska att fler börjar både använda och sälja droger.
Det sker ett kontinuerligt förebyggande arbete på individnivå för att ungdomar och barn inte ska vara i riskzon för kriminalitet eller droger. Kampanjen är ett sätt att uppmärksamma och skapa förståelse för den kedjereaktion som droger bildar och är början på ett arbete där vi vill bryta normalisering av att använda och sälja droger.
Det dödliga våldet ökar i kriminella miljöer i Sverige, främst handlar det om skjutvapenvåld och sprängningar. Sverige har för närvarande en avvikande trend jämfört med resten av Europa när det kommer till dödligt våld.
Faktorer som är drivande inom det dödliga våldet i kriminella miljöer och som ökar våldet är framför allt illegal handel av droger, vapen samt socioekonomiska förhållanden. Att köpa och använda droger bidrar till de kriminella miljöerna och det dödliga våldet.
Källa:
Målet är att öka medvetenheten om hur drogbruk och dödligt våld hör ihop. Nästan 25 procent av alla fall av dödligt våld har haft inslag av cannabis, men även andra droger såsom kokain och tramadol har kunnat kopplas ihop med det dödliga våldet.
Det som kopplar samman drogbruk och det dödliga våldet är dels efterfrågan av droger på grund av den ökade användningen, dels det krig över drogmarknaden som vi ser idag. Kriget över drogmarknaden sker öppet och kan främst kopplas till kriminella gäng och nätverk.
Källa:
Vi vill säga att du som väljer att ta droger har ett ansvar för den kedjereaktion som händer när du väljer att köpa och använda det.
Väljer du att köpa droger har du ett ansvar för de konsekvenser som drabbar oskyldiga som kommer i vägen för kriminella gäng. Det är viktigt att förstå att genom att köpa droger ger du också de kriminella gängen utrymme att fortsätta växa och expandera.
En rolig kväll på stan med droganvändning påverkar tryggheten för alla i hela samhället, även dina nära och kära, eftersom du ger de kriminella gängen vad de vill ha - makt och pengar.
Vi vill skapa en förståelse och medvetenhet för den kedjereaktion som följer när man väljer att köpa droger och hur detta kopplas till gängkriminalitet och dödligt våld. Minskar efterfrågan av narkotika kan det resultera i en kedjereaktion åt det andra hållet - att de kriminella gängen inte tjänar pengar och att marknaden försvinner. Det blir alltså inte lönsamt att sälja och distribuera droger.
Vi har alla ett ansvar, inte bara de som använder droger utan även de som kan stå emot, att ifrågasätta och informera personer om hur deras drogbruk påverkar samhället i stort.
Källa:
Kampanjen ”Vad kostar ett gram” har totalt kostat 335 000 kronor. Här ingår konceptet med film och affischer samt marknadsföring som till exempel annonsering i busskurer, digitala skärmar och sociala medier.